9. Svinsta Skär
(3-01)
 1.
(G)Dansen den går uppå (A)Svinnsta skär,
hör (D7)klackarna mot (G)hällen.
Gossen han svänger med (A)flickan kär
i (D7)stilla sommar(G)natt.
Blommorna dofta från (A)hagen där
och (D7)många andra (G)ställen.
och mitt i taltrastens (A)kvällskonsert
hörs (D7)många muntra (G)skratt.

Ljuvlig är sommar(A)natten,
(D7)blånande vikens (G)vatten.
Och mellan bergen och (D7)tallarna
höres musiken och (G)trallarna.
Flickan har blommor i (A)håren,
(D7)månen strör silver i (G)snåren.
Aldrig förglömmer jag (C)stunderna där
uppå (G)Svinn(D7)ta (G)skär.

2.
Gossen tar flickan uti sin hand
och vandrar ner mot stranden,
lossar sin jolle och ror från land
bland klippor och bland skär.
Drömmande ser han mot vågens rand,
som rullar in mot stranden,
kysser sin flicka så ömt ibland
och viskar: "Hjärtans kär".

Ljuvlig är sommarnatten,
blånande vikens vatten.
Och mellan bergen och tallarna
höres musiken och trallarna.
Flickan har blommor i håren,
månen strör silver i snåren.
Aldrig förglömmer jag stunderna där
uppå Svinnsta skär.